Smarta tips från Amsterdam
‑ Det största avtrycket vi i Amsterdam Smart City har gjort äratt vara social inkluderande. Smart City ska inte bara vara för det lyckliga fåtaletutan den ska engagera hela samhället och alla medborgarna. Medborgarna ärstadens kunder och att engagera dem är en av våra största prestationer. Användinte modeorden IoT (Internet if Thing) eller IoE (Internet of Everything) utanistället IoC (Internet of Citizens).
‑ Satsa på öppen data, öppen plattform och öppenkällkod! Datan ägs av medborgarna, inte av staden. Öppen data attraherar såvälSME som stora företag och deras utvecklare kan göra fantastiska appar. IAmsterdam presenteras de i AmsterdamApps och varje månad väljer folket vilken app de tycker är bäst.
‑ Tänk urentreprenörsperspektivet och medborgarperspektivet, de är stadens störstatillgångar.
‑ Undvik att sätta saker i silos och utan närma er iställetproblemen på ett sant tvärgående sätt. Man bör också vara medveten om stadensroll, som är att underlätta processen istället för att leda den.
‑ När det går fel är det bara att omvärdera och göranytt.
‑ Starta projekt så de ligger bra i fas med politikersfyraårscykel. Projekten ska inte avslutas mitt i valarbetet.
‑ Begränsa inte era livinglabs till speciellaämnesområden. I Amsterdam är hela staden ett living labb och man får i principgöra vad man vill bara det inte är olagligt.
‑ När staden inrättar något i projektform, som tillexempel laddstolpar för elfordon, bör man tänka på att det ska vara lätt att fåha kvar laddstolpen även när prövotiden eller kontraktet är slut.
‑ Amsterdam har en fysisk plats för startups. Amsterdam smart city definierardå tio av stadens utmaningar och väljer ut de bästa förslagen. De nya företagen fårett halvår på sig att arbeta på stadens kontor med all data tillgänglig. Sedankommer de med en lösning - eller inte.
‑ För att startup-folket och kommunen ska förståvarandra har man i Amsterdam arbetat fram en speciell ordlista som förklarar vadalla egentligen menar.
‑ 70 procent av projekten i Amsterdam har inte varitskalbara. Men varför kasta bort alla projekt som inte funkar? Amsterdam har eninnovationskyrkogård. Då och då tas de begravda projekten upp igen och iblandkan de skalas upp, ofta genom att vi kombinerar två eller tre projekt tillnågot nytt.
‑ Den bästa sensorn är telefonen! Man kan arbeta medGoogle och den information de samlar in, som ofta är bättre än till exempelkameror. Kombinerad data från staden och Google kan spara mycket pengar.
‑ Om folk är engagerade och vi visar att vi lyssnar ärhalva problemet redan löst. Får medborgarna själva vara med blir det mycketfärre klagomål när vi väl är framme vid lösningen.