Open City Sensor Network. På Kristallens tak finns en av tre basstationer. LoRa-nätet gör det möjligt att prova innovationer inom sensorteknik i ett öppet och fritt nätverk i Lund. (pågående)

Open streetmaps. Ett kartsystem som privatpersoner och myndigheter skapar tillsammans. Medborgarna kan gå in och lämna information, till exempel om minskad framkomlighet på en väg. (pågående)

Styrningssystem för resor. Kommunen har testat ett system som föreslår resealternativ till medarbetare som ska iväg på ärenden. Systemet föreslår det bästa alternativet och kan räkna ut hur lång tid det tar att cykla, berätta när bussen går och vad resan kostar eller kan hjälpa till att lösa bussbiljett eller boka en elbil. (avslutat)

Laddstolpar. Det här är ett stort projekt som handlar om planering, upphandling, bästa placering av laddstolpar och hur man kan hitta synergier. Görs i samarbete med andra fastighetsägare. (pågående)

Ruttplanering. Förvaltningen jobbar med transporter av elever och mat. Det är viktigt att ha transportsystem som kan ge en bra ruttplanering. (pågående)

Spåra värme- och kylvagnar. Varje dag lastas många vagnar fulla med mat och om de kommer på avvägar kostar det en hel del. Ett kommande projekt är därför att göra det möjligt att hålla koll på var vagnarna är. (önskat)

Spåra cyklar. Lund är cykelstöldernas stad och med sändare på kommunens cyklar går det lättare att ha koll på sina cyklar. Bara i Kristallen finns drygt 70 cyklar att hålla reda på. ”Kan vi hindra fem cyklar från att försvinna har vi tjänat in systemet”, säger Serban. (önskat)

Vinterväghållning. Serviceförvaltningen hoppas kunna starta ett projekt med sensorer i vägbanan för att veta var de ska salta när det blir kallt. Trafikverket och Svevia har testat att använda precisionssaltning och detta är en förebild. (önskat)

Avfallshantering. Renhållningsverket är med i Future by Lunds projekt med sensorer i soptunnor. Serviceförvaltningen hoppas att det kan leda till att man för en billig peng kan ha en sensor i vanliga papperskorgar så att det är lättare att veta när de ska tömmas. (önskat)

Självgående gräsklippare. Genom sensorer som mäter fukt, soltimmar och höjd på gräset skulle man kunna styra stora gräsklippare i Stadsparken och andra stora grönområden. (önskat)

Koll på rören. Serviceförvaltningen sköter VA-syds och Kraftringens installationer och när man gräver till dem skulle man samtidigt kunna lägga sensorer som håller koll på fjärrvärmerör, VA-rör och fiberkablar. (önskat)

E-roads. Projekt med elektrisk asfalt. Än så länge på diskussionsstadiet. (önskat)

Bygga rätt. Genom klassifikationssystemet BSAB 2.0 tillsammans med IoT räknar byggbranschen med att kunna spara mycket pengar på att ha en effektiv informationskedja och bygga rätt fastigheter för service och underhåll. (pågående)

Fastighetsförvaltningssystem. Förvaltningen tittar på visualiseringar i samspel med underleverantörer, leverantörer och myndigheter. Ett exempel är att man om man ska besiktiga en hiss kan låta hissen själv berätta hur den mår. Det här innebär att man digitaliserar mycket och delar information i realtid med myndigheter och leverantörer inom fastighetsförvaltning. (pågående)

Lås och passage. Försöker få en standard så att man i hela kommunen kan gå med en enda tagg till de byggnader man har tillåtelse att öppna. (pågående)

Luftkvalitet och ventilation. Förvaltningen har som mål att alla byggnader som man bygger ska nå miljöbyggnad silver som är ett certifieringssystem. Det finns 16 olika indikatorer, och det kan vara allt från att inte bygga in farliga ämnen i byggnaden till krav på ventilation, ljusinsläpp och skuggning för att kyla byggnaden. Här är sensorer ett hjälpmedel för att klara av kraven. (pågående)

Lokalvård. Inom lokalvården är man på väg mot att automatisera mycket och det kan vara allt från att ha en automatiserad information om vilka kemikalier ytorna klarar vid nybyggnationer till att papperskorgar kan berätta när de är fulla. Lokalvårdarna kan också få arbetsschema utifrån hur ofta toaletten används. (önskat)