Lund är en stad där det finns många människor med väldigt gedigna kunskaper inom sina expertområden. Men för att lösa dagens samhällsutmaningar räcker det ofta inte med att ha tillgång till de allra vassaste personerna – det kan ibland behövas att kunskaper från vitt skilda områden korsas för att man ska kunna skapa något helt nytt. Det här tog Future by Lund fasta på i det allra första medlems- och partnermötet i den nya föreningens regi genom ett ”Hemma hos” med medlemmen Trivector Traffic som värd. Förutom trafikkonsulterna på Trivector Traffic var också Morten Kjaerum, på Raoul Wallenberg Institutet (RWI) med och presenterade Rauol Wallenberg Institutet och deras arbete med mänskliga rättigheter. (Länk till intervju med Morten Kjaerum)

Kombinationen av mobilitet och mänskliga rättigheter valdes med utgångspunkt i att Lund 2018 blev Nordens då första stad för mänskliga rättigheter (MR-stad) och att Future by Lund sedan många år tillbaka arbetar med ”Movings Things & People” som ett innovationsområde. Att Lund är en MR-stad innebär hittills att den kommunala organisationen anammat ett systematiskt arbetssätt för arbetet med mänskliga rättigheter där tanken genomsyrar arbetet – till exempel med policys, strategier och handlingar som kan röra allt från trygghet, utbildning och vård till stadsbyggnad.

För att förstå vad kombinationen kan innebära kan man ta ett exempel från några städer i världen där det blivit tydligt hur viktigt det är att prata om mobilitet och mänskliga rättigheter tillsammans eftersom man ibland sett att kollektivtrafiken varit sämre utbyggd i socialt utsatta stadsdelar. Ser man det utifrån ett mänskliga rättigheters-perspektiv skulle de boende i dessa stadsdelar tvärtom ges extra möjligheter att kunna ta kollektivtrafiken till simhallen, biblioteket eller till idrottsaktiviteter. Mobilitet är för många en grundförutsättning för att de ska kunna ta sig till arbete, utbildning och sjukvård, vilket alla räknas som mänskliga rättigheter.

För Lunds del skulle kombinationen av mänskliga rättigheter och mobilitet potentiellt kunna innebära något annat. För att medlemmarna skulle kunna börja fundera kring detta bidrog Trivector som har en bred palett av kunskap inom mobilitet med en översikt av forskning inom området.

- Kopplingen mellan social hållbarhet och transporter handlar om att ha ett rättviseperspektiv, menar Christian Dymén på Trivector. Alla människor ska kunna röra sig och ta del av samhället. Vi har historiskt sett haft ett bilcentrerat samhälle som har främjat medelålders män. Genom att vi kopplar ihop transporter och mänskliga rättigheter kan vi fokuserar på andra faktorer. Om man till exempel ser på socialt kapital, som handlar om tilliten till samhället, kan man se hur viktigt det är att ge invånare i socialt utsatta områden kollektivtrafik. Det ökar tilliten till samhället genom en förbättrad tillgång till kollektivtrafik men också genom ett signalvärd som skapas när man ser att samhället satsar. Det här betyder att man inte enbart bör räkna på kostnader och intäkter utan att man också ska se på andra nyttor när man bedömer samhällsinsatser.

( Länk till rapport: Sociala effekt- och nyttobedömningar i transportplaneringen)

Deltagarna kunde sedan med hjälp av experternas bakgrundsfakta göra en egen spaning kring kombinationen av mänskliga rättigheter och mobilitet. Diskussionerna rörde bland mycket annat lösningar med mer lokal service för att minska resandet, mer nyttjande av digital teknik för att skräddarsy lösningar för människor med olika behov, bättre kollektivtrafik på landsbygd och i byarna men också en idé om att använda Lund som ”Den bästa lekplatsen i Sverige” – en plats där man experimenterar och tar fram nya lösningar. Mötet var starten för en process och arbetet kommer att fortsätta inom Future by Lund.

‍

‍