SOM-projektet har pågått i två år och redan har många delprojekt avslutats eller befinner sig på upploppet. För undersökningen av cyklisternas cykelvägar med hjälp av ny teknik och av hur sensorer kan förändra sopbranschen är redan forskningsrapporter gjorda. Vi har också bland annat arbetat med sensorer i stadsodling, sensorer för att övervaka kritisk infrastruktur i staden, en smart by, lösningar för att visualisera sensordata samt undervisningspaket för sensorer i skolan. Här är en summering av vad som hänt hittills.
SOM-projektet (SOM står för Smarta Offentliga Miljöer) startade under hösten 2017 med fyra konkreta delprojekt. Sensorer i stadsodling, sensorer i renhållningsbranschen, sensorer i kritisk infrastruktur och sensorer för att ge ny data om cykelvägar. Efterhand har det tillkommit fler delprojekt som nu är i slutfasen – ett visualiseringsprojekt, ett projekt att göra en by smart och ett för att använda sensorer i skolundervisningen.
Projektet har drivits i en agil form. I projektet har det fungerat så att relevanta aktiviteter har valts efter hand och och projektpartners har kunnat gå in och ut i projektet efter behov.
- SOM-projektet har varit en stor succé, säger projektledare Anders Trana. Att kunna behovsanpassa efter hand har gjort att vi levererat skarpa resultat som gör nytta i verksamheterna. Dessutom har det skapats nya tjänster och produkter för medverkande partners.
Sensorer i stadsodling
Projektet genomfördes både i ett växthus på ett område med odlingslotter på Brunnshög i Lund och i den nyanlagda parken Bastion Uppsala i Malmö. I växthuset mättes luftfuktighet och temperaturer så att man skulle kunna åtgärda om något värde blev för högt. I parken provades hur vatten tas upp i två olika substrat och hur djupt vattnet når under en bevattning genom sensorer på två olika nivåer.
Delprojektledare: Anders Hedberg, Sensefarm
Projektpartners: Sensefarm, Sensative, Future by Lund, Lunds kommun och Malmö stad.
Läs mer
Så använder Malmö sensorer i planteringar.
Kritisk infrastruktur
Kraftringen är ett kommunägt elbolag och bolaget har hand om flera infrastrukturer. En av dessa är elnätet och det finns cirka 15 000 kabelskåp inom Kraftringens elnät. Med nya sensorer och lägre kostnader för kommunikation kan kabelskåpen övervakas och det medför att Kraftringen snabbare kan upptäcka, lokalisera och åtgärda fel. I projektet mäter sensorer i kabelskåpen runt Mårtenstorget i Lund acceleration (för att se om luckan är öppen eller skåpet körs på) och temperatur (för att varna för överhettning). Skåpen blir alla noder i ett Bluetooth-meshnät och signalen skickas sedan vidare via Narrowband-IoT till Sensatives plattform Yggio. Under september och oktober 2019 började Kraftringen koppla upp 18 skåp i centrala Lund.
Det första steget i projektet är uppkopplade kabelskåp men när strukturen med meshnätet fungerar kan man sätta sensorer på fler saker i området. Meshnätet kan även användas för till exempel övervakning av fiberskåp, elbilsladdare eller solceller.
Delprojektledare: Håkan Skarrie, Kraftringen.
Projektpartners: Kraftringen, Future by Lund, u-blox, ABB, Mobile Heights, Sensative, miThings och WeConsulting.
Läs mer
Avfallshantering
I delprojektet används sensorer för att effektivisera avfallsverksamheten. I Lund har kommunens stora containrar kopplats upp via LoRa-nätverket, och på så vis har arbetet med att hålla reda på var containrarna befinner sig förenklats. Här finns också anknytning till ett projekt som körs i Helsingborg. I försöket har man lyckats halvera antalet tömningar av villahushållens fyrfackskärl – och har samtidigt fått nöjdare kunder. I Mariapark i Helsingborg har 250 hushåll med fyrfackskärl fått en sensor som de själva kan koppla på när de tycker att sopbilens ska komma. Signalerna går via ett stadsnät i LoRa-teknik via ett ruttplaneringsprogram som skapar en unik rutt varje morgon där man enbart hämtar sopkärl som behöver tömmas.
Delprojektledare:Tom Johansen, Bintel.
Projektpartners: Bintel, Future by Lund, Lunds kommun, Lunds Universitet och Sensefarm.
Läs mer
Cykeldata
Cykeln är ett allt mer populärt färdmedel som ger låga utsläpp, är positivt för hälsa och motion, ger mindre buller och tar mindre plats än andra fordon. Delprojektet avser att testa ny teknik som metod för att samla in cykeldata och för att se om detta kan ge bättre underlag för analyser och stadsplanering. I projektet samlades en ny typ av data som man tidigare inte kommit åt. I cykelvanemätningen används två olika tekniker – ”Tryck till” som är en blåtandsknapp där cyklisten trycker när den känner sig osäker och resvaneappen TRavelVU som är en digital resvanedagbok.
För att skapa datainsamlingen jobbade Trivector med crowdsourcing. Cyklisterna lockades till att delta genom information i sociala medier och pressmeddelande samt på flyers, hemsida och affischer. Antalet som samlade data var 415 stycken i appen och 86 på knappen.
Delprojektledare: Emeli Adell, Trivector.
Projektpartners: Trivector, Future by Lund, Malmö Universitet, Lunds kommun, Future by Lund, Hövding, Mobile Heights och miThings.
Läs mer
Visualiseringsprojekt
Data från cykelprojektet har använts i ett projekt för visa hur man kan visualisera data för att få ett bra beslutsstöd. Både resvanor och otrygghet har visualiserats i ett webbaserat kartverktyg. Här har man även inkluderat en del av kommunens digitala information kring hastighetsgränser, typer av korsningar, prioriterad snöröjning mm. Verktyget ger möjlighet för kommunen att ta fram beskrivning av hur man reser för olika grupper (så som män och kvinnor), med olika färdmedel, olika tider på dygnet, för olika ärenden mm.
Delprojektledare: Johan Lindell, Mobile Heights
Projektpartners: Trivector, T-kartor, Mobile Heights, Future by Lund och Lunds kommun.
Läs mer
Utbildningsspåret
För att hitta sätt att lära ut om hur man kan använda sensorer har två utbildningspaket tas fram, ett startkit för kommuner och ett för gymnasierna.
Projektpartners: Mobile Heights, Sensative, Lunds kommun, Malmö stad, Future by Lund.
Läs mer
Smarta byar
En stor del av Sveriges befolkning bor i mindre samhällen. I byarna kan det finnas andra behov och möjligheter – som att koppla upp en nivåmätare på kornas vattenho eller sätta sensorer på de nyplanterade träden. I en by kan beslutsvägarna vara kortare och snabbare och därför kan det finnas fördelar att göra smarta projekt i en by.
Delprojektledare: Jan Malmgren, Smarta Byar.
Projektpartners: Sensative, Lunds Kommun, Smarta byar, Future by Lund, Telia, Lunds universitet.
Läs mer
Testbädden
Bakom smarta lösningar där IoT används för att göra invånarnas liv bättre döljs flera teknologier, som alla har sina speciella fördelar. I SOM-projektet i Lund samlas de i en gemensam testbädd. Eftersom all nytta skapas med hjälp av sensorer i ett Internet of things (IoT) är det viktigt att det kopplas ett säkert system med nätverk för IoT till lösningarna. I projektet i Lund används samma testbädd för att skapa tekniska lösningar i alla projekten, vilket gör att lösningar och erfarenheter kan återanvändas.
Delprojektledare: Johan Lindén på Mobile Heights.
Projektpartners: Mobile Heights, Kraftringen, Future by Lund, Lunds kommun, Sensative, u-blox, miThings, Telia
Läs mer
SOM-projektet är en del av det Strategiska innovationsprogrammet för Sakernas internet, IoT Sverige, som finansieras av Vinnova. Projektet startade den 1 september 2017 och pågår till den 30 juni 2020.
